Varför funktionsmedicin är framtiden för vården av kroniskt sjuka

Första gången jag hörde ordet ”funktionsmedicin” var när min gode vän Aras Toker berättade om hur han efter tio år med Crohns sjukdom blev frisk med hjälp av funktionsmedicinska behandlingsmetoder.

År 2017 startade Aras och jag företaget syncH för att främja funktionsmedicin och bidra till bättre behandling av kroniska sjukdomar, som i dag drabbar en av fyra vuxna runt om i världen.

Vi tillbringade ett helt år med att göra research, nätverka och få företaget att rulla. Vi gav allt vi hade, men det tog inte fart. Den främsta orsaken var enhetsekonomi – unit economics. 

Vi satte syncH på paus, men håller plattformen vid liv tills vi funderat ut hur vi kan bygga upp en verksamhet kring den. Under tiden tänkte jag passa på att förklara för mina vänner och följare varför jag tillbringat ett helt år med att öka kunskapen om den här framväxande branschen. För jag är fortfarande övertygad om att funktionsmedicin är framtiden och att den borde bli en del av vår vanliga hälso- och sjukvård.

Varför är funktionsmedicin viktigt?

För dig som inte redan känner till funktionsmedicin vill jag bara säga att det här inte handlar om alternativmedicin, utan om en mer avancerad typ av vård som tar hänsyn till allt som relaterar till patientens liv och livsstil – bland annat genetisk sammansättning och många fler biomarkörer än vad som normalt brukar testas.

Funktionsmedicin är en individualiserad, patientcentrerad, vetenskapsbaserad behandlingsmodell som syftar till att åtgärda de bakomliggande orsakerna till patientens sjukdom. Den ger patienten och vårdgivaren förutsättningar för att arbeta tillsammans mot bästa möjliga hälsa, och omfattar en verktygslåda som medger ett mer heltäckande tillvägagångssätt.

Den största skillnaden mellan funktionsmedicin och konventionell medicin är att den förra är mer hälsoinriktad. Den lägger större fokus på individens biokemiska komplexitet, medan den konventionella vården är mer sjukdomsinriktad och behandlar patienter med samma sjukdom på ungefär samma sätt.

Hur ser funktionsmedicinens framtid ut?

Jag är inte kvalificerad att uttala mig om den amerikanska vårdindustrin som i dagsläget kostar åtta biljoner dollar per år. Men under mitt arbete med syncH fick jag tillfälle att prata med många experter på området, och det hjälpte mig att bilda mig en uppfattning om vart funktionsmedicinen är på väg.

Här är två trender som jag bevittnat:

1. Framtidens vård är ”helhetsorienterad” och ”personanpassad”

Den traditionella vården tenderar att förbise flera aspekter av patientens hälsotillstånd, till exempel näringsintag, stressnivåer och fysisk aktivitet, och är starkt beroende av läkemedel för att behandla specifika symtom.

Funktionsmedicinen tar ett större helhetsgrepp, med tonvikt på prevention och självläkning, genom långsiktiga förändringar av hur patienten lever sitt liv.

Samtidigt har digitala verktyg som fitness- och hälsoappar blivit ett vanligt och populärt hjälpmedel för folk att hålla koll på sin hälsa. Apparnas fokus ligger framför allt på följande tre hälsokategorier:

• Kost och näring
• Fysisk aktivitet
• Mental hälsa

Hälso- och sjukvården har också blivit mer medveten om att människor fungerar olika biokemiskt sett och att standardbehandlingar inte alltid fungerar. Man har börjat inse att insamling av patientdata kombinerat med artificiell intelligens (AI) är vårdens framtid. Jag menar att det finns ett övergripande mål här:

• Individanpassning

Av utrymmesskäl kommer jag inte att gå närmare in på patientdata, vården och AI. Här vill jag bara lyfta det faktum att efterfrågan på det här området ökar, liksom investerarnas intresse.

Enligt årsrapporten 2017 från Rock Health (som finansierar startup-företag inom digital hälsa) ökade investeringarna på den digitala hälsomarknaden sexfaldigt från år 2011 till 2017. Dessutom fick områden som patientdata, hälsa och fitness mest investeringsstöd förra året. Individdata, smart nutrition, optimal fysisk aktivitet och bättre mental hälsa är nischer som blir allt viktigare i ett heltäckande hälsovårdssystem.

 

 

2. Dagens vård är INTE lösningen på den globala ökningen av kroniska sjukdomar

Medellivslängden ökar i hela världen, främst tack vare medicintekniska framsteg. Läkemedelsindustrin spelar en stor roll i den här utvecklingen, och vi ska vara tacksamma för att vi har läkemedel och vacciner som stoppar och utrotar sjukdomar.

Trots dessa tillbringar vi människor en allt större del av våra liv med att vara sjuka.

Världshälsoorganisationen räknar med att kroniska sjukdomar kommer att stå för nästan tre fjärdedelar av alla dödsfall i världen år 2020. Och de närmaste 20 åren kommer antalet människor i världen som drabbas av diabetes och hjärtsjukdomar att öka med 30 respektive 20 procent.

Enligt forskningsorganisationen RAND lider 60 procent av den amerikanska befolkningen av ett eller flera kroniska hälsobesvär. I USA lägger den genomsnittliga patienten med enbart en kronisk sjukdom omkring 4 000 dollar på sjukvård, vilket innebär en vårdkostnad på ungefär en 1 biljon dollar.

Det finns många bloggar och artiklar som vittnar om undermåliga resultat i samband med konventionell vård av kroniska sjukdomar. Men det är inte min sak att bedöma huruvida behandlingarna som används är adekvata eller inte. Det jag vill lyfta fram är att dagens vård av kroniska sjukdomar har blivit för dyr, både för försäkringsgivarna och för patienterna.

 

 

Två möjliga scenarier för funktionsmedicin

Funktionsmedicin är en relativt ny medicinsk modell. Allmänhetens efterfrågan på den här typen av vård ökar sakta men säkert, men bara i den del av befolkningen som har råd, eftersom de flesta besök måste betalas ur egen ficka.

Andelen vårdgivare som är utbildade inom funktionsmedicin växer med 30 procent per år i USA. Den här tillväxten på vårdsidan är en stark signal, men trenden kan vända om vårdgivarna inte ser tydliga positiva nettoresultat. Det som verkligen betyder något är dock patienternas stigande efterfrågan, som kommer att spädas på ytterligare av ökad medvetenhet, större tillgänglighet och bättre möjligheter till ekonomiskt stöd.

För att sätta saken i perspektiv har jag skissat upp två olika framtidsscenarier.

I det första scenariot har ingenting förändrats. Funktionsmedicin förblir en smal, nischad inriktning som bara används av ett fåtal som har råd att betala för den.

I det här scenariot kommer andelen patienter med kroniska sjukdomar att fortsätta stiga, samtidigt som den offentliga sjukvårdens kostnader ökar. Tack vare utvecklingen av företagshälsovård och digitala vårdtjänster kan vi dock förvänta oss en viss hälsoförbättring totalt sett hos befolkningen.

I det andra scenariot har funktionsmedicinen integrerats i den konventionella vården av kroniska sjukdomar.

I det här scenariot får vi se de positiva effekterna av funktionsmedicin (FM) på befolkningens generella hälsa. Kost och näring blir den nya medicinen; i stället för att ta fram preparat som lindrar symtom hos kroniska patienter kan läkemedelsbolagen koncentrera sig mer på allvarligare sjukdomar. Offentliga medel läggs i högre utsträckning på förebyggande, preventiv vård.

 

 

Det är möjligt att vi hamnar i ett scenario som ligger någonstans mittemellan de här två, där vissa försäkringsbolag erbjuder funktionsmedicin till en högre kostnad så att priset för patienten blir lägre än i dag, tack vare högre efterfrågan och skalfördelar.

Dagens vård kommer självklart också att utvecklas i takt med att digitala vårdtjänster fortsätter att förändra kontakten mellan vårdgivare och vårdtagare. Men jag misstänker att den konventionella medicinen förr eller senare kommer att ta sitt förnuft till fånga.

Vi behöver ett friskare samhälle – till en lägre kostnad.

Min personliga åsikt är att du bör satsa på funktionsmedicin – oavsett om du är investerare, vårdgivare, vårdanställd eller vårdtagare.