Ny forskning visar vem som är glutenkänslig och vem som har celiaki

Människor med celiaki (glutenintolerans) tillverkar andra slags antikroppar än människor som är känsliga mot gluten men som inte har celiaki. Den här nya upptäckten ökar förståelsen för ett tillstånd som länge har avfärdats som påhittat.

Celiaki, eller glutenintolerans, är en autoimmun sjukdom som leder till skador på tarmen och innebär att den drabbade måste undvika allt gluten i kosten (vete, råg och korn).

Det finns också ett annat tillstånd, glutenkänslighet, som kan ge liknande symtom som vid celiaki – gaser och uppsvälld mage, kramper i magen, förstoppning och/eller diarré, ledvärk och trötthet. Men vid glutenkänslighet har man inte de skador i tarmen som uppstår vid celiaki och inte de antikroppar som syns i blodprover.

Ingen tvekan om att glutenkänslighet finns

Glutenkänslighet har länge avfärdats som ett påhittat problem. Symtomen hos personer som får besvär av att äta glutenhaltiga livsmedel trots att de inte har celiaki har ansetts bero på noceboeffekten, att man förväntar sig negativa reaktioner.

Den här uppfattningen har emellertid förändrats de senaste åren, delvis tack vare studier av Armin Alaedini vid Columbiauniversitetet i New York, som undersöker de biologiska mekanismerna bakom glutenkänslighet utan celiaki.

Trots att det fortfarande finns mycket kring glutenkänslighet som är höljt i dunkel, bland annat vad som orsakar det och hur man diagnostiserar det, så menar Armin Alaedini och hans kollegor att det inte råder någon tvekan om att symtomen hos glutenkänsliga är riktiga.

– Vår studie visar att det finns en biologisk grund för de här symtomen, konstaterade medförfattaren Peter H. Green i samband med publiceringen av en rapport från 2016. (1)

I forskningsrapporten beskriver de att tarmbarriären hos människor med glutenkänslighet är försvagad, och att det leder till en inflammatorisk immunrespons i kroppen.

En annan typ av antikroppar

Nu har samma forskargrupp upptäckt att glutenkänsliga bildar en annan typ av antikroppar än de som lider av celiaki. (2) Därför skiljer sig också de inflammatoriska reaktionerna åt.

Forskarna analyserade blodprover från 40 patienter med celiaki, 80 patienter med glutenkänslighet utan celiaki och 40 friska kontrollpersoner. Alla deltagarna hade ätit en glutenhaltig kost.

– Vi fann att B-cellerna hos patienter med celiaki producerade en undertyp av IgG-antikroppar med starka inflammatoriska egenskaper som är kopplade till autoimmun aktivitet och skador på tarmcellerna, berättar Armin Alaedini.

Patienterna med glutenkänslighet utan celiaki, däremot, producerade IgG-antikroppar som förknippas med en mer begränsad inflammatorisk reaktion.

Framtida tester

De här antikroppsprofilerna skulle kunna användas i framtida tester för att hjälpa läkare att lättare upptäcka individer med glutenkänslighet som inte har celiaki.

– Informationen tyder på celiakipatienternas B-celler reagerar med kraftig inflammation varje gång de äter gluten, medan immunförsvaret hos människor med glutenkänslighet lär sig att känna igen gluten och därför inte reagerar lika kraftigt på antigenet nästa gång de träffar på gluten, säger Armin Alaedini.

Upptäckten ger också hopp om nya behandlingar för celiaki utöver att utesluta gluten ur kosten.

– Om vi ​​kan få immuncellerna som aktiveras hos celiakipatienterna att gå mot mindre inflammatoriska tillstånd, kanske vi kanske förhindra eller minska den immunologiska reaktionen mot gluten.

Referenser:

1) Uhde M, Ajamian M, Caio G, De Giorgio R, Indart A, Green PH, Verna EC, Volta U, Alaedini A. Intestinal cell damage and systemic immune activation in individuals reporting sensitivity to wheat in the absence of coeliac disease. Gut. 2016 Dec;65(12):1930-1937.

2) Uhde M, Caio G, De Giorgio R, Green PH, Volta U, Alaedini A. Subclass Profile of IgG Antibody Response to Gluten Differentiates Non-Celiac Gluten Sensitivity from Celiac Disease. Gastroenterology. 2020 Jul 20:S0016-5085(20)34992-1.

Text: Helene Sandström
2020-10-09