?>
Livsstilsbehandling för depression: ett kostnadseffektivt alternativ
En klinisk studie som jämförde förändrad kost och livsstil med vanlig behandling av depression visade på en 50-procentig symtomförbättring på sex veckor – utan några negativa biverkningar.
– Det var fantastiskt att se att deltagarna upplevde mer än en 50-procentig symtomförbättring på 44 dagar, säger psykiatriker Kelly Brogan som ansvarade för behandlingen. Det var främst deltagarnas hälsokvalitet som förbättrades, och mer specifikt deras mentala hälsa.
Kelly Brogan har tidigare publicerat två fallrapporter om patienter som fått ett effektivt och hållbart tillfrisknande med hjälp av hennes livsstilsbaserade behandling som bygger på den funktionsmedicinska modellen.
– Så vitt jag vet är det här den andra randomiserade studien som någonsin gjorts av den här typen av livsstilsbehandling av kronisk sjukdom.
Vad gick studien ut på?
I studien deltog 71 personer – de flesta var kvinnor – mellan 20 och 64 år. Alla hade diagnostiserad depression och ett BMI på mellan 18,4 (normalt) och 34,9 (extrem övervikt).
Deltagarna lottades till att antingen genomgå ett webbaserat behandlingsprogram som omfattade flera olika livsstilskomponenter i lite drygt sex veckor eller att stå på en väntelista för att genomgå programmet efter studiens slut.
Behandlingsgruppen genomförde livsstilsprogrammet i egen takt via en privat onlinegrupp. Programmet omfattade:
- utbildningsmaterial om mental hälsa
- kostförändringar: ett ökat intag av naturliga, obearbetade livsmedel som grönsaker, frukt, nötter, frön, magra proteinkällor och ett minskat intag av högförädlade livsmedel
- metoder för bättre sömn och stresshantering (mindfulness och meditation)
- ökad fysisk aktivitet och mer vistelse utomhus
- ökad social kontakt både privat och i den internetbaserade behandlingsgruppen.
Syftet med studien var att se om livsstilsprogrammet skulle ha någon signifikant effekt jämfört med kontrollgruppen som inte fick någon livsstilsbehandling.
Alla deltagare blev ombedda att fylla i följande tre hälsoenkäter före och efter behandlingsprogrammet, så att forskarna skulle kunna bedöma deras hälsorelaterade livskvalitet, totala symtombörda och depressiv symptombörda.
37 av deltagarna lottades till att ingå i behandlingsgruppen. 26 av dem fyllde i alla tre hälsoenkäterna före och efter behandlingen.
34 deltagare lottades till att ingå i kontrollgruppen. De sattes alltså på väntelistan och fick traditionell behandling av sina vanliga läkare under studieperioden. 27 av dem fyllde i alla tre hälsoenkäterna vid båda tillfällena.
Det visade sig att det inte fanns några kliniskt eller statistiskt signifikanta skillnader mellan kontrollgruppen och behandlingsgruppen gällande vikt, psykisk och fysisk hälsa eller livsstil vid studiestarten. Men efter studieperioden var skillnaderna desto större.
Vad blev resultaten?
Läkaren Rob Abbott som ledde studien skriver i en rapport att resultaten från de två olika grupperna visade sig vara rakt motsatta.
Kontrollgruppen som stod på väntelistan hade nästan ingen förändring i sin egenvärderade livskvalitet, sin totala symtombörda och sina symtom på depression.
”Det var intressant i sig”, menar Rob Abbott, ”eftersom vi faktiskt hade förväntat oss vissa förändringar på grund av den förväntan som vissa kanske hade inför att få delta i livsstilsprogrammet efter studiens slut, eller andra eventuella förändringar i deltagarnas liv.”
När forskarna gick igenom enkätsvaren från deltagarna i livsstilsprogrammet var resultaten rakt motsatta jämfört med resultaten från kontrollgruppen:
- Behandlingsgruppens livskvalitet och psykiska hälsa hade förbättrats markant.
- Behandlingsgruppens depressiva symtom (som bedömts som måttliga vid studiestarten) hade minskat till lindriga eller minimala.
- Behandlingsgruppens totala symtombörda hade minskat med så mycket som nästan 50 procent.
- Ingen av deltagarna upplevde några negativa biverkningar.
När de två grupperna jämfördes med varandra såg man också betydande skillnader i livskvalitet, depressionssymtom och totala symtom. Behandlingsgruppen hade bättre livskvalitet, framför allt när de gällde mental hälsa och känslan av vitalitet.
I den här jämförelsen nådde behandlingsgruppens resultat för förbättrad livskvalitet inte upp till nivån för statistisk signifikans, men det gjorde däremot deras förbättring av upplevd smärta och minskningen av depressiva symtom och minskningen av symtom totalt sett.
Vad innebär allt detta?
Studien visar att personer som lider av måttligt svår depression kan förbättra sin hälsa och sina depressiva symtom med hjälp av livsstilsförändringar, oavsett om de tar läkemedel eller inte.
Det går förstås inte att säga exakt vilken del av behandlingsprogrammet som bidrog mest till de positiva resultaten, men forskarna menar att det sannolikt är kombinationen av de olika metoderna som ledde till bättre hälsa.
De anser också att den gemenskap som uppstod tack vare det gruppbaserade behandlingsupplägget spelade en viktig roll eftersom deltagarna stöttade varandra i arbetet med att förändra sin livsstil.
Fanns det några begränsningar med studien?
En begränsning var att 30 procent av deltagarna i behandlingsgruppen och 21 procent av kontrollgruppen inte fyllde i alla tre hälsoenkäterna både vid studiestart och vid studiens slut. Det innebar att forskarna fick mindre data att utvärdera.
Att inte alla deltagare fyller i alla enkäter är inte ovanligt i den här typen av studier. Det kan upplevas som jobbigt och tröttande att besvara en massa frågor på egen hand.
En annan begränsning var att de flesta deltagarna rekryterades via sociala medier, vilket kan ha medfört en viss snedvridning av urvalet. De som rekryterades till studien ville således gärna vara med och kände redan till eller var intresserade av det aktuella livsstilsprogrammet.
Människor som inte känner till programmet i förväg eller som inte har något intresse av livsstilsförändringar kanske med andra ord kanske inte uppnå lika goda resultat.
Vad blev forskarnas slutsats?
Slutsatsen från studien var att det multimodala, internetbaserade livsstilsprogrammet ledde till signifikanta förbättringar av depressiva symtom och total symtombörda jämfört med traditionell behandling.
Forskarna anser att det är dags att släppa argumenten om att livsstilsmedicin är svår att genomföra. I den här studien använde man en lättillgänglig och kostnadseffektiv internetbaserad plattform där patienterna själva stod för merparten av livsstilsarbetet.
De menar därför att det finns stora möjligheter att röra sig bort från de traditionella läkemedelscentrerade behandlingarna och öka användningen av livsstils- och gemenskapsbaserade åtgärder.
Källa: Abbot, Roy. Vital Mind Reset: Randomized Clinical Trial. Blogginlägg, 2020-08-10.
Studien: Abbott RD, Sherwin K, Klopf H, Mattingly HJ, Brogan K. Efficacy of a Multimodal Online Lifestyle Intervention for Depressive Symptoms and Quality of Life in Individuals With a History of Major Depressive Disorder. Cureus. 2020 Jul 8;12(7):e9061.
Text: Helene Sandström
2020-08-19