?>

Kliniska fysiologen och funktionsmedicinaren Graeme Jones diskuterar återaktivering av ”sovande virus” som en möjlig orsaksfaktor vid postcovid.

I Graemes artiklar What’s causing long COVID? och How Post Viral Syndrome Might Help Long COVID kan du läsa om hur virusinfektioner kan ligga vilande och aktiveras när immunförsvaret är nedsatt. En teori är att detta sker hos vissa som smittats med covid-19 och att det kan bidra till långtidscovid.

Här följer en svensk sammanfattning av de två artiklarna.

Vad är postcovid?

Postcovid, eller långtidscovid, är ett syndrom som hittills drabbat omkring 16 000 svenskar. Termen står för ”postinfektiöst tillstånd efter covid-19”.

Tillståndet kan ge upphov till många konstiga, långvariga symtom, trots att blodprover och funktionstester som görs på vårdcentralen ser normala ut. Flera veckor eller månader efter att man tillfrisknat från covid-19 kan man drabbas av sådant som utmattning, hjärntrötthet och sjukdomskänsla, huvudvärk, feber, andningsbesvär, bröstsmärtor, hjärtrusningar och magbesvär som diarré. Symtomen kommer ofta i skov.

Fyra teorier om postcovid 

Graeme Jones, som driver Nordic Clinic Stockholm, beskriver fyra teorier som forskarna ser som möjliga orsaker till långtidscovid i dagsläget:

1) kvarstående inflammation i kroppen

2) ett överaktivt immunförsvar har börjat angripa den egna kroppen

3) förändrad tarmflora på grund av coronaviruset och den inflammation som det orsakat

4) postviralt syndrom – återaktivering av gamla ”vilande” virusinfektioner.

Graeme poängterar att alla de här orsaksfaktorerna kan påverka varandra och att orsaksbilden kan variera från person till person.

Postviralt syndrom

Som ett exempel på hur en tidigare virusinfektioner kan återaktiveras, beskriver Graeme en patient som nyligen behandlades vid hans klinik. En 55-årig kvinna sökte hjälp för kroniska besvär med trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och flera andra symtom som uppstått efter en period med mycket stress, både på jobbet och privat.

På vårdcentralen hade hon fått ta standardprover som alla var normala, så läkaren hade bara rekommenderat henne att vila. Men det var för ett och ett halvt år sedan och symtomen kvarstod. Därför hade patienten bestämt sig för att söka funktionsmedicinsk hjälp vid Nordic Clinic Stockholm.

En noggrann utredning tydde på att det kunde handla om postviralt syndrom, ett tillstånd som likt postcovid uppstår i samband med en genomgången virusinfektion. Vissa virus är bra på att ”hänga kvar” i kroppen och kan återaktiveras senare i livet och ge symtom. Graeme liknar förloppet vid en sovande björn som vaknar i sitt ide.

Sovande virus vaknar igen

Herpesvirus är en typ av virus som kan ligger latenta i kroppen efter den första infektionen och kan återaktiveras senare i livet.

Ett exempel är herpesviruset varicella-zoster. Det orsakar vattkoppor, oftast i barndomen. Det kan sedan ge sig till känna i form av bältros om immunförsvaret är stressat och fungerar sämre. Sjukdomen kan ge riktigt jobbiga symtom med utslag som ger långvarig klåda och en brännande känsla i huden.

Ett annat herpesvirus som drabbar många är HSV-1 (herpes simplex-virus 1). Det orsakar oftast munsår med vätskefyllda blåsor och finns kvar i kroppen hela livet. Graeme förklarar att omkring 66 procent av världens befolkning är infekterade med HSV-1, men att immunförsvaret normalt sett håller det i schack. Symtomen kan återkomma om man drabbas av en annan infektion, till exempel förkylning, men vanligtvis minskar besvären ju äldre man blir.

Andra typer av virus som kan ligga kvar och vakna till liv är EBV (Epstein Barr-virus) och CMV (cytomegalovirus).

En svår virusinfektion, som covid-19, kan leda till förändringar i immunförsvaret som gör att det inte längre klarar av att kontrollera sovande virus, så att de aktiveras och ger olika symtom.

Ålder är också en faktor, menar Graeme. Ju äldre och svagare vårt immunförsvar är, desto sämre blir det på att hålla efter de latenta virus som vi kanske har i kroppen. 

Effektiv behandling

Den 55-åriga patienten fick ta blodprov för att ta reda på om hon hade en pågående herpesvirusinfektion. Du kan se testresultatet här. Patienten visade sig ha två olika aktiva herpesvirus och dessutom aktiva Epstein Barr- och cytomegalovirus.

Patienten behandlades med ett vanligt herpesläkemedel plus immunstärkande betaglukaner. Hon fick också hjälp med att välja en extra näringsrik kosthållning och andra livsstilsåtgärder som stärkte hennes motståndskraft. När samma blodprov gjordes igen var resultaten normala och patientens symtom hade förbättrats eller försvunnit helt.

Än så länge vet man inte om patienter med långtidscovid kan ha hjälp av en liknande behandling, men eftersom symtomen vid postviralt syndrom och långtidscovid liknar varandra är det möjligt att orsaksmekanismerna också gör det. Graeme menar därför att det kan vara befogat att titta närmare på om patienter med långtidscovid lider av återaktiverade virusinfektioner.

Läs mer:

Text: Helene Sandström
2021-08-03