IBS-behandling på djupet

I den här intervjun berättar kliniska fysiologen Graeme Jones om hur han och kollegorna vid Nordic Clinic Stockholm jobbar för att hitta grundorsakerna till IBS – ett kroniskt tillstånd med magont, gasbesvär och diarré eller förstoppning som drabbar upp till 10 procent av oss svenskar.

Graeme Jones har tidigare varit verksam vid olika labb och kliniker i England, Danmark och Sverige.

I dag driver han en funktionsmedicinsk mottagning i Stockholm och kommer även att fungera som prövare i en ny svensk studie om IBS och funktionsmedicin som snart startar rekryteringen av deltagare.

Hur arbetar ni med IBS-patienter på Nordic Clinic Stockholm?

Vi använder en helt individanpassad strategi för varje patient som kommer till oss. De fyller i ett omfattande frågeformulär på 32 sidor så att vi får en detaljerad förståelse för deras sjukdomshistoria och besvär – vad som har hänt och när. Det gör att vi kan koncentrera oss på de viktigaste punkterna på deras tidslinje och utvärdera symtom och livsstil – kost, motion, sömn, fysiskt eller emotionellt trauma, mediciner, operationer, sjukdomar i släkten – allt som kan bidra till störningar i matsmältningssystemet och till IBS.

Efter den här första informationsinsamlingen sätter vi oss ner tillsammans med patienten för att samtala och ställa mer specifika frågor om dennes situation, så att vi kan ta reda på vad det som driver just den här personens IBS-problematik. Det kan förstås handla om många olika bidragande faktorer, till exempel kosten, stress, rubbad tarmflora, överväxt av bakterier i tunntarmen (SIBO) eller hormonobalanser.

Patienten kan tillhöra olika undergrupper

I mitt forskningsarbete identifierar jag bland annat olika undergrupper av IBS. En är IBS med SIBO, alltså att sjukdomen till största delen beror på bakterieöverväxt i tunntarmen. SIBO är dock bara ett symtom på andra bakomliggande störningar och kan ha uppstått av orsaker som för många antibiotikakurer, matförgiftning eller nedsatt sköldkörtelfunktion.

IBS handlar vanligtvis om en kombination av flera olika orsaksfaktorer

En patient kan också tillhöra flera undergrupper. Man kan ha SIBO och en parasitinfektion eller en infektion med magsårsbakterien Helicobacter pylori, man kan ha nedsatt motståndskraft, hög stressnivå och störd dygnsrytm. Allt detta kan bidra till IBS-symtom och måste behandlas för att patienten ska bli frisk. Om grundorsaken är nedsatt sköldkörtelfunktion kommer vi att behandla den. Om det är stress jobbar vi med patientens stresshantering och försöker förbättra kommunikationen som sker mellan hjärna och tarm.

Enligt min erfarenhet handlar IBS vanligtvis om en kombination av flera olika faktorer och det är därför det kan vara svårt att behandla kronisk IBS med standardmetoder.

Utveckling av IBS-algoritm

Det jag är särskilt intresserad av när det gäller IBS-forskning är utvecklingen av en algoritm som kan hjälpa oss att identifiera de olika undergrupperna: Är det här en patient som har någon sorts infektion i mage/tarm eller en patient med störd tarmflora i tjocktarmen eller med bakterieöverväxt i tunntarmen? Eller är det en patient med för hög stressnivå och störningar i kommunikationen mellan tarm och hjärna? Andra undergrupper kan vara IBS med känslighet mot kolhydrater och nedsatt produktion av matsmältningsenzymer i bukspottkörteln. Det skulle kunna bidra till snabbare och effektivare behandlingar.

Vad vi gör är att utesluta olika möjliga orsaksfaktorer. Vi gör så mycket vi kan vid det första besöket, men det kan finnas många fler frågor som behöver besvaras, och det är därför vi väljer ut ett eller flera tester som kan hjälpa oss att få fram svar på vad som driver patientens IBS.

En vanlig invändning mot funktionsmedicin är att det är för dyrt. Hur arbetar ni på Nordic Clinic Stockholm för att sänka kostnaden för behandlingarna?

En del av våra patienter är studenter med en begränsad budget, och för att hålla kostnaderna nere kan vi då välja en behandlingsplan där vi prövar oss fram baserat på vår mångåriga erfarenhet av IBS.

För andra patienter där pengar inte är ett problem kan vi göra flera tester samtidigt för att få snabbare svar. Vi försöker hitta rätt balans för varje enskild patient, och vi har alltid en öppen dialog för att hitta en bra och prisvärd behandlingsplan som fokuserar på de primära orsakerna.

Vi vill jobba på ett sätt som fungerar för varje individ i rätt takt

Vårt arbetssätt innebär att patienten inte binder upp sig för en viss tidsperiod eller ett visst antal besök eller tester. Vi vill jobba på ett sätt som fungerar för varje individ i rätt takt. Vi måste också vara ödmjuka och inse att det vi gör inte nödvändigtvis fungerar för precis alla.

Vi har alltid öppna diskussioner med patienten om detta. Om vi inte får önskat resultat under den förväntade tidsperioden måste vi komma överens om hur vi ska gå vidare – vill patienten att vi ska gå djupare för att försöka hitta svaren på våra frågor?

Det kan ta tid – men man får resultat

På det stora hela handlar det om att utesluta möjliga orsaksfaktorer, något som man inte jobbar med på samma nivå i den konventionella vården av IBS. Där får patienterna ofta höra att de måste leva med sin sjukdom, men det stämmer inte enligt min erfarenhet. I slutänden är det dock patienten som måste göra det stora jobbet genom att ändra livsstil och följa behandlingsplanen, och det är förstås inte lika lätt som att ta ett piller.

Vanligtvis ser vi enorma förbättringar inom 3–12 månader

Den funktionsmedicinska behandlingen är också en process som kan ta tid, men vanligtvis ser vi enorma förbättringar inom 3–12 månader även vid riktigt kroniska IBS-fall. Funktionsmedicin kan innebära att man måste lägga ut en del pengar initialt, men oftast innebär den en kostnadsbesparing på längre sikt eftersom vi behandlar de grundläggande orsakerna och förbättrar patientens livskvalitet över tid.

Patienterna lär sig också hur de minskar sin risk att drabbas av ännu fler besvär, något som jag fortfarande är förvånad över att man inte jobbar med mer i vården – det skulle spara miljarder.

I hur stor utsträckning kan man öka livskvaliteten för IBS-patienter med hjälp av funktionsmedicin enligt din erfarenhet?

IBS kan påverka en människas livskvalitet väldigt mycket. Besvären kan leda till upprepade sjukdagar och minska produktiviteten och känslan av tillfredsställelse och lycka både privat och i yrkeslivet.

Alla våra IBS-patienter har gått igenom den vanliga vården innan de kommer till oss. Där har man uteslutit att de lider av någon inflammatorisk tarmsjukdom som ulcerös kolit och Crohns. Kanske har de bara fått höra att de har IBS och att det är något de måste leva med, eller så har de fått genomgå någon behandling, vanligtvis KBT och/eller besök hos en dietist där de kanske fått testa FODMAP-dieten.

De flesta patienter som vi träffar har inte haft någon framgång med den konventionella vården, men det är förstås naturligt att vi inte träffar dem som fått hjälp där.

Vanligt att symtomen försvinner

När patienten följer vår behandlingsplan, som ofta innebär större livsstilsförändringar, brukar vi se en enorm förbättring av symtom och livskvalitet. En total remission, att symtomen försvinner helt, är också mycket vanligt bland våra IBS-patienter när de får rätt behandlings- och livsstilsplan. Men de måste också ta ansvar för sin hälsa och jobba hårt för att hålla sig till planen. Det är viktigt att förstå att det handlar om en process som kan ta tid och som kräver engagemang.

Text: Helene Sandström
2020-10-22